Vi gå över daggstänkta berg

Vi gå över daggstänkta berg

1.

Vi gå över daggstänkta berg, fallera, Som lånat av smaragderna sin färg, fallera. Sorger ha vi inga, Våra glada visor klinga, När vi gå över daggstänkta berg, fallera.

2.

De gamla, de kloka må le, Vi äro ej förståndiga som de, Ty vilka skulle sjunga Om våren den unga, Om vi vore kloka som de.

3.

O mänskor, förglömmen er gråt, Och kommer och följer oss åt! Si fjärran vi gånga Att solskenet fånga Så kommer och följer oss åt!

4.

Så gladeligt hand uti hand Nu gå vi till fågel Fenix land. Till det sagoland som skiner Av kristaller och rubiner, Nu gå vi till fågel Fenix land.

5.

De väldiga skogarnas sus Gå mäktiga som orgeltoners brus. Och livets vardagsträta Så lätt det är förgäta Vid de väldiga skogarnas sus.

6.

Den vägen som leder till min vän, Den är både stenig och ojämn. Och därför vill jag laga Att stenarna borttaga På den vägen som leder till min vän.

7.

Om vägen ibland synes lång, Om livet synes mörkt någon gång, Ja då börja vi unga Så gladeligt att sjunga, Ty vägen blir kort under sång.

8.

Små flickor (gossar), små flickor (gossar), åt er, fallera Min fattiga visa jag ger, fallera. Min visa den är ringa, Men glatt skall den klinga, Små flickor (gossar), små flickor (gossar) för er fallera.